Igår kväll lyssnade jag på ett avsnitt av mina favoritpoddar Hidden Brain. Det handlade om att ta bort ett element när man vill förbättra något, alltså istället för att automatiskt utgå från det man sysslar med blir bättre när man adderar något.
Så här: Ta bort en ingrediens ur ett recept och se vad som händer. I det senaste avsnittet av Skåpet, som för övrigt är tillbaka efter sommarpausen, tipsar Johanna till exempel om pistou, som är pesto utan ost och nötter. Eller att ta bort ett element ur sin outfit, sin sminkning, inredning eller mening i texten man skriver. Eller som när man som arkitekt skissar upp ett hus. Subtraction kallas detta.
Enligt psykologen i Hidden Brain lägger vi nästan alltid till en komponent när vi ska förbättra någonting. Det känns bättre, inte minst för att när vi adderar något ser vi ett tydligt resultat. Att lägga till ger en omedelbart belöning medan att eliminera ofta är osynligt arbete. Hjärnan får jobba mer när vi subtraherar, men det kan ofta vara ett bättre alternativ.
Den här sommaren fick jag en insikt om att träffa någon under en kortare stund kan vara lika värdefullt som att tillbringa en längre tid med hen. Jag går nämligen omkring och mår lite dåligt för att jag inte hinner tillbringa tillräckligt med tid tillsammans folk jag tycker om. När jag klagade på detta tröstade min kompis Patrik mig med att det finns något fint i att ses, skiljas åt lite för tidigt och sedan promenera hem med en känsla av hur mycket man ser fram emot att träffas nästa gång. Eller det här exemplet använde han: "Om man de två sista dagarna av semestern längtar hem har man stannat för länge”.
Det här betyder såklart inte att jag är emot att hänga riktigt mycket med mina vänner. Jag kan också tycka att more is more. Ibland är lite för mycket av allt underbart. Men tycker att det är en kul utmaning för hjärnan testa ta bort grejer, kanske just för att det finns ett litet motstånd. Alla vet ju att när man väl tagit sig förbi motståndet brukar det hända bra saker.
Hur som helst, om ni blir förtjusta i Hidden brain kan jag också varmt rekommendera avsnittet om hur man hanterar den där rösten i ens hjärna som påminner en om dumheter man sagt och gjort tidigare i livet.
Ett stort tack ska ni ha som betalar 5 dollar i månaden för det här nyhetsbrevet där jag samlar ihop det bästa jag läst under veckan som gått. Det gläder mig mycket att ni, precis som jag, är nyfikna och intresserade av omvärlden! Jag blir på så gott humör när folk som under en tid varit gratisprenumeranter ändrar sin prenumeration och börjar betala. Det blir liksom en bekräftelse på att ni uppskattar texterna. TACK!
Men nu över till länkarna.
På Twitter skapar 25 procent av användarna 97 procent av allt innehåll. På Tiktok publicerar bara hälften av användarna själv något. “Writing in 1996, well before Instagram, the Danish researcher Jakob Nielsen theorized that within each online community, 1% of users post most content, 9% contribute on and off, and 90% just hang out and read/watch shit.”
Fängelsetok: En genre där man lagar mat i fängelse där råvarorna är minst sagt utmanade få.
Bakom varje perfekt virtuell influerare finns en utmattad människa.
Donald Trumps social media-plattform är elak, men tråkig.
Jag fattar kritiken om att romantisera krig som Olenka Zelenska fått efter bildreportaget i Vouge, men jag måste ändå erkänna att jag fattar beslutet. Folk är inte längre lika sugna på att donera pengar, eller ens intressera sig för vad som händer i Ukraina. Varför inte piska upp lite uppmärksamhet. Mycket ofarligare än att till exempel skramla med kärnvapen.
Verkligen! Tagga mig inte om ni hatar det jag skrivit.
Ta en kort promenad efter maten, det är bra för bland annat blodsockret.
Känns det som om sommaren bara swishat förbi? Det är inte bara du, det är planeten som snurrar fortare.
The Atlantic skriver om hur bara 14 procent av alla tillfrågade var nöjda med sina garderober. De flesta ville göra sig av med plagg och köpa nya. problemet är, och det här vet ni redan, att det är svårt att hitta ett bra sätt att göra sig av med sina kläder. Upp till 80 procent av de plagg som doneras till t.ex. Goodwill eller andra välgörenhetsorganisationer säljs aldrig vidare. Den här artikeln kommer med några lite mer hållbara förslag.
Tiktok sägs vara en språngbräda för nya artister, men än så länge är det mest musiker/låter som redan innan Tiktok var kända som sprids där. (Väldigt snygg artikel!)
Min tolvåring har (på mitt initiativ) börjat spela Stray, ett spel där spelaren är en gatukatt. Väldigt snyggt! Följande dag läste jag att spelet har fått folk att engagera sig i att hjälpa hemlösa katter.
Kalla det Sex and the City for gay men, som en hel del recensenter gjort. Oberoende har jag haft stor behållning av den här mycket enkla och underhållande serien om en man (Neil Patrick Harris) som blir dumpad av sin partner sedan sjutton år tillbaka och nu försöker orientera sig i ett nytt liv. Aldrig sett så många snoppar på Netflix.
Tack för att ni läste ända hit!