Fredagslänkar den 3 mars 2023
Det här vill du läsa
Såg ni mig i SVT Morgonstudio i tisdags tala om att det snöade på Hollywood-skylten?
Strunt i det, en natt förra veckan när jag inte kunde sova lyssnade jag på New York Times-podden med Ezra Klein. Den handlade om forskning kring smärta och om hur smärta är kroppens sätt att varna oss för att något är på tok. Det finns folk med väldigt hög smärttröskel och de med lägre och såna som knappt känner smärta alls. De sistnämnda riskerar tyvärr att inte leva så länge.
Nu blir det här en kraftigt förkortad version av samtalet och jag rekommenderar varmt att ni lyssnar på hela podden/läser boken den tar avstamp i, om ni är intresserade av ämnet.
Känslan av smärta är något som hjärnan signalerar och hjärnan har inte alltid rätt, det är därför folk som förlorat ett ben eller en arm kan känna fantomsmärta. Alltså ha ont i en kroppsdel som inte längre sitter fast på kroppen. Det här beror på att hjärnan fortfarande har en form av karta av din kropp och på den kartan finns lemmen fortfarande kvar. Ett sätt att bota fantomsmärta är att hålla upp en spegel och visa hjärnan att det fattas en del av kroppen och att man därmed inte kan ha ont i denna. Och om hjärnan kan känna smärta på en plats som inte existerar, kan den också känna smärta på en plats som kanske inte varnar för att kroppen är trasig.
Det här innebär självklart inte att smärta inte är äkta eller att folk som har ont bara kan se sig i spegeln eller gå i terapi för att bli smärtfria. Smärta gör ont och är verklig. Däremot måste hjärnan ibland få hjälp när en del av kroppen gör ont. Hjärnan använder nämligen all den information den har, tidigare erfarenheter, känslor och intryck, vid sidan om informationen som kommer från den del av kroppen som är skadad. Ibland stämmer inte gamla erfarenheter in på den aktuella situationen och smärtsignalerna är fel/går att arbetas bort genom att korrigera hjärnan.
I podden talar de om akut smärta (tre månader eller mindre) och kronisk smärta (tre månader eller längre). Ibland, INTE ALLTID, är kronisk smärta något som hjärnan tränat fram. Hjärnan formas ständigt efter det vi sysslar med. På samma sätt som man blir bra på att spela piano eller fotboll när man gör det regelbundet under en lång tid kan hjärnan övas upp att ge stor plats för smärta. Ju mer vi övar på att ha ont, desto mer ont har vi. Hjärnan kan också ha fel ibland när den varnar oss för smärta. Det går också att till en viss mån vänja kroppen att känna mindre smärta,
Jag tycker också att det här är låter lite provocerande, har man ont så har man ont. Men samtidigt är det självklart att smärta också hänger ihop med stress, känslor och erfarenheter. Och att det blir fel ibland. Känslor är ju bara hjärnan som gissar. Äh lyssna själva.
Vi pratar också om det (och andra aktuella ämnen) i Magnus och Peppes podcast (som fyller 10 i år!).
Men det är inte därför vi är här. Nu över till länkarna.
Eller först vill jag tacka er som betalar för det här nyhetsbrevet. TACK! Ni gör en stor skillnad. Det tar länge att skriva texterna och samla ihop länkarna och ni gör det möjligt för mig att göra det. Om du inte ännu är en betalande prenumerant är jag väldigt tacksam om du överväger att bli det. För ynka fem dollar i månaden får du fyra nyhetsbrev med en krönika och en noggrant kurerad länklista. Plus tips på en film eller tv-serie. Det är värt pengarna!
På tal om hjärnan så utvecklas den under hela vår livstid. (gåvoartikel WaPo)
I USA blir det allt svårare att göra abort och eftersom läkare kan bli stämda ens för att prata om avbruten graviditet. Därför skapas nu ett kodspråk bland vissa läkare “I have colleagues who say cryptic things like, 'The weather's really nice in New Mexico right now. You should go check it out.' Or, 'I've heard traveling to Colorado is really nice this time of year…"
Samtidigt förbjuder också flera amerikanska delstater dragqueens. Eller närmare bestämt shower med dragqueens. Enligt vissa republikaner är det nämligen farligt för barn.
Goda nyheter: En jättestor studie visar att så lite som elva minuter av träning om dagen kan ha en stor effekt på din hälsa.
Har ni testat det nya beauty filtret på Tiktok? Jag har inte vågar göra det ännu, orkar inte att leva med vetskapen om att jag är fulare i verkligheten. Men vad händer med oss när vi ständigt förväntas vara liiite snyggare, vare sig det är genom smink, botox, operationer eller filter på sociala medier?
Alla har vi en bekant som ser ut på ett sätt på sina bilder på sociala medier och ett annat i verkligheten: Bland kändisar finns The Getty Test: The Getty test is when you compare a photo a celebrity posted of themselves on social media to a picture, ideally taken on the same day, of that celebrity on the wire photo service Getty. If the person’s appearance is the same in both images, they passed the Getty test—meaning, they didn’t (noticeably) alter the photo they posted of themself.
Minnessjukdomar drabbar inte bara patienten, utan också närstående. Tyckte det här fotoreportaget var mycket fint (och ganska sorgligt).
Det här skrev jag nyligen ett stycke om i romanen jag jobbar på: Att myten om alfan i vargflocken inte stämmer. Vargar lever i familjer, inte hierarkiska konstellationer med alfan och betan (vad ska Andrew Tate göra nu när hans teori fallerar?)
Känner ni igen er när ni ser er i spegeln? Eller är ni alltid lite överraskade över att det inte står en trettioåring (eller tjugotvååring eller sjuttonåring) och tittar tillbaka. Och visst har alla andra åldrats lite mer än en själv på skolreunions? Folk över fyrtio känner sig uppskattningsvis ca 20 procent yngre än vad de är. (Betalartikel från The Atlantic).
Journalistik är en viktig del av en demokrati och för att göra bra journalistisk krävs resurser i form av betalande kunder. Jag har ändå full förståelse för att alla inte kan prenumerera på allt. Gör det inte till en vana, men i sällsynta fall, när en text ligger bakom betalvägg, kan du använda dig av den här tjänsten för att kunna läsa.
Är Bing/Sydney chauvinister eller matade av ett chauvinistiskt internet eller pratar vi bara om dem på fel sätt?
En man som tog av sig skorna för tjugo år sedan och inte satt på dem sedan dess. Enligt honom själv är kallt väder och vassa föremål på marken ett mindre problem än människors åsikter.
Dilbert är cancelled. Och innan någon blir sur, det är upp till redaktioner att själva bestämma vad de vill och inte vill publicera. Det är för övrigt inte bara en eller två tidningar som väljer att säga tack och hej. Och på tal om uttrycket “it’s okay to be white” så härstammar det från rasistiskt tänkande, precis som “white lives matter” eller “all lives matter”.
Meta ger sig in i AI-spelet med sin egen version: Llama.
Och istället för att bli paralyserade av skräck för att en Chatbot ska stjäla våra jobb är väl ändå det smartaste att roll with it (som vi säger här i Amerika) och lära sig hur vi bäst kan utnyttja AI i våra jobb. Bli en AI-viskare, eller i alla fall förstå hur en sån jobbar. (Gåvoartikel WaPo)
En kärlekshistoria.
Det är inte så viktigt att stretcha.
Min goda vän Sonja sa en gång att hon regelbundet brukar kolla på sorgliga filmer för att få gråta ur ordentligt till händelser som inte har med henne att göra. Om du är som Sonja kan jag verkligen rekommendera den här dokumentären som inte bara är soglig, utan också väldigt bra. (Jag grät redan i trailern)