Fredagslänkar den 27 april 2025
Det här vill du läsa
Tack alla ni som betalar för nyhetsbrevet, som kommenterar, delar och tipsar era nätverk om Fredagslänkar! Det uppskattas enormt mycket!
Ett av de tydligaste tecknen på hur ett land mår är inte aktiekurser eller tillväxtsiffror, utan det som händer med press- och yttrandefriheten. Får journalister fortfarande ställa obekväma frågor? Kan medier granska makten utan att straffas? Behåller universiteten sin autonomi?
Under Trump II smyger censuren fram, inte med lagar och stämplar, utan genom att göra det dyrt att säga fel saker. Folk rensar sina gamla inlägg på sociala medier. Journalister funderar på om det är värt att skriva negativt om MAGA. Och effekten blir densamma som vid ett formellt förbud: färre vågar säga vad de egentligen tycker.
Samtidigt har uppfattningen av vad som är “fritt” har blivit partipolitisk. Enligt en ny Pew-studie tycker nu 42 procent av republikaner att journalistiken i USA är helt fri, jämfört med 29 procent för ett år sedan. Bland demokrater har siffran sjunkit från 38 till 25 procent. När den egna sidan har makten upplevs verkligheten som trygg. När motståndaren styr, känns allt hotfullt. Det här gäller inte bara i USA.
Men skillnaden i verklighetsuppfattningen speglar också konkreta händelser. Konservativa tycker att det är skönt att det finns färre begränsningar: Facebook slutat faktagranska desinformation, fler plattformar tillåter högerextrema poddar och Trump omformat Vita husets pressrum till en scen för lojala influencers med ryska mikrofoner och MAGA-mössor. Liberala amerikaner, och många journalister, ser något helt annat: studenter deporteras efter att ha publicerat kritiska texter, webbsidor har stängts ner med motiveringen att deras innehåll är för woke. Statliga dataarkiv raderas. Public service är på väg att strypas ekonomiskt. Nya lagförslag förbjuder användning av statliga pengar till journalistik. Nyhetsredaktioner stäms, trakasseras och stängs ute från presskonferenser.
Jag skriver det här från liberala Los Angeles. Jag har green card, är vit och privilegierad, men har också skrivit kritiskt om presidenten, om administrationen, om hela MAGA och om det politiska klimatet. Min bok om USA publiceras i dagarna. Jag är sannerligen inte Martin Schibbye som satt 438 dagar i ett etiopiskt fängelse. Herregud nej. Men jag sneglar på journalisten Joakim Medin sitter fängslad i Turkiet, för att han gjorde just det jag gör: rapporterade om maktmissbruk. Och det finns absolut ingen hjältegloria här. Jag är verkligen inte i en krigszon. USA är inte Turkiet. Eller Etiopien. Men jag vet att det demokratiska förfallet sker snabbare än vad vi riktigt fattar och att människor i USA sitter inlåsta utan att vara dömda. När en demokrati går i bitar börjar det med att människor börjar censurera sig själva och att allt mer odemokratiska åtgärder gradvis accepteras som det nya normala.
Och det är kanske därför vi stannar. Jag tycker att det är viktigt att rapportera. Ja och så är surfingen i Kalifornien jättebra. (Och så slösurfar jag på bostäder utanför Lissabon. Kan berätta att man får väldigt mycket mer där hem för samma summa som vi betalar i Santa Monica).
Men än så länge är vi kvar, för att förstå vad som pågår i USA lite bättre.
Att prenumerera på det här nyhetsbrevet kostar 5 dollar i månaden (just nu är dollarn dessutom svag så ni med kronor betalar väl högst 40 spänn) för minst fyra nyhetsbrev med rapporter från USA. Gör det! TACK!
Här finns jag på Instagram, DM:a mig med önskemål!
Den konservativa programledaren Bill Maher träffade Donald Trump förra veckan och idag skrev komikern Larry David en text om hur han åt middag med Adolf Hitler och Hitler egentligen är en trevlig prick privat. (Gåvoartikel NYT)
The Atlantic hade en artikel om detta för en tid sedan, men det tål att upprepas: collegestudenter kan inte längre läsa hela böcker. De kan traggla sig igenom YA och typ Harry Potter, men så fort det blir lite mer komplicerat än så fixar de inte det. Så här tänker jag: Vilket otroligt försprång för de som kan läsa! En liten grej ni kan tvinga (hjälpa?) er barn göra som särskiljer dem från massan.
.Sociala medier är inte bara skit för tonåringars mentala hälsa, det kommer också med positiva aspekter.
Problemet med att hota universitet, dra in på forskningsbidrag och fängsla studenter är att forskare och andra smarta människor söker sig till andra länder. En stor brain drain i USA har redan börjat. Bland annat Frankrike förstår vikten av innovation och öppnar sina dörrar för de som inte längre vill idka vetenskap i USA.
Som ni vet är en av de absolut bästa tv-serierna “Love on the Sperctrum” och här kommer en intervju med regissören. Serien är filmad som en dokumentär snarare än en traditionell dramatiserad dejtingshow och det är kanske de som gör den så bra. OCH att man som tittare älskar alla deltagarna.
.Häromdagen sa min man att han tycker det svåraste som finns är att skriva captions. Precis lägligt gjorde ett av mina favoritnyhetsbrev Link In Bio en intervju med ett proffs. Var så goda! (Är det sociala medier: skriv som du snackar. Väck en känsla).
Rekommenderar varmt Caroline Hainers nyhetsbrev Fifty Scents där hon skriver om skönhet och parfym i en allt fulare värld. Hainer är så bra!
På tal om dofter: En väldigt bra och intressant artikel om dofter/ lukter och design.
.
En så bra intressant artikel i The Washington Post: Det som kommer att få ännu större konsekvenser än trarifferna är Trump-administrationens attack motUSA:s forsknings- och universitetssektor. I stället för att bygga vidare på de faktorer som gjort USA världsledande inom vetenskap, fri akademisk konkurrens, generösa statliga forskningsanslag och öppen immigration för världens bästa hjärnor, så går Trump i motsatt riktning. Universitet hotas med fientliga övertaganden, forskningsanslag fryses, och ledande institutioner som National Institutes of Health och National Science Foundation skärs ner kraftigt. Samtidigt stoppas toppstudenter och forskare från att komma till USA. Resultatet är att många nu väljer att flytta till Kanada, Europa eller Australien. Under tiden har Kina gått om USA i antalet vetenskapliga publikationer, patent och toppuniversitet. Det forskningsförsprång som USA byggt upp under ett sekel håller nu på att raseras på bara några månader. Gissa vad man kan jämföra med då också forskare och studenter flydde sina länder (ofta just till USA). En grej som händer på 1940-talet i Tyskland och en annan några deceniser senare i ett land som börjar på Sovjet och slutar på unionen. (Gåvoartikel WaPo)
Om du tycker detta är intressant, var en bra typ och bli en betalande prenumerant. Att betala för innehåll är ett sätt att syresätta en demokrati.
.
