En pappa i sexåringens klass håller på att starta upp ett företag som säljer svamp. Alltså psilocybinsvamp, eller magic mushroom, som det hette förr i tiden innan allt fler delstater beslutat sig för att avkriminalisera drogen. Var och varannan dag dyker pappan upp med nya varianter som han vill att vi ska testa. Han är inte ensam. Butiker som sålt weed i olika formar säljer ju mer eller mindre öppet svamp. Los Angeles kommer sannolikt att avkriminalisera drogen inom kort och cnnabisförsäljare har förberett sig på det i flera år nu. Ingen vill hamna på efterkälken i den här lukrtiva branschem.
Alla tar svamp här, okej inte ALLA såklart, men det verkar lika vanligt att mikrodosera som att ta ett glas vin (just alkohol verkar i och för sig bli allt ovanligare).
Och varför inte. Forskning visar att psilocybin kan ha positiva effekter på psykiskt välmående, fokus och chill (som pappan i skolan brukar säga). Svampar kan användas som ett hjälpmedel mot t.ex. depression och ångest. Det är alltså inte (bara) en partydrog. LA är visserligen en partystad, men ännu mer en stad där medelklassen är besatt av hälsa. Att motionera, meditera, äta och dricka rätt. En ständig strävan efter att bli sitt absolut bästa och snyggaste jag.
I USA är många med ADHD lätt stressade eftersom det råder det brist på medicinen Adderall. Adderall används nämligen också av studenter för att prestera bättre på tentor och egentligen vem som helst som känner att hen behöver lite hjälp med fokus. Nu glider svamparna in och lovat att mikrodosering enligt en strikt plan ska öppna nervbanor i hjärnan och på så sätt hjälpa folk må bättre och fokusera. Man talar om funktionella svampar som ska ge hjärnan en liten kick. Inte i form av att bli hög, utan mest bara skärpa och… ja chill och bra vibe.
Men det är inte därför vi är här. Nu över till länkarna.
Eller först ett tack för att ni läser och speciellt för att ni betalar för det här nyhetsbrevet. Fem dollar i månaden kostar det. Ett spottstyver. Om ni verkligen vill, men både skattkistan och madrassen är tom får ni gärna tipsa er följare om Fredagslänkar. TACK! Det uppskattas mycket.
Martha Stewart är som 81-åring den äldsta modellen som prytt omslaget på Sports Illustrated. Det är både lite kul och deppigt. Lite kul av den självklara orsaken att det är kul att kvinnor över femtio ens får synas, deppigt med tanke på vilket enormt jobb och sinnessjuka mängder pengar det ligger bakom att se ut som Steward när man är 81. Men egentligen finns det inte så mycket att säga om detta. Stewart är snygg enligt normen, hon ser ung ut för sin ålder, har en smal kropp och poserar sexigt. Det är inte feminism, politik eller revolution. Det är mest ytterligare en påminnelse om att det viktigaste är att kvinnor ska vara fuckable. Att “åldras med värdighet” är ingen lätt och billig historia. (Gåvoartikel WaPo)
Regimen i Iran tar livet av folk som kritiserar dem. Det är lätt att känna sig maktlös inför hemskheter, men om du vill göra något kan du skriva på en namninsamling för att terrorstämpla Irans revolutionsgarde.
Hade först inte tänkt ta med den här artikeln, men kunde inte sluta tänka på forskaren som ska tillbringa 100 dagar (han har snart uppnått sitt mål) under vatten.
Joe Flood i Washington DC är hjälten som vi behövde. Den här Youtubevideon av Flood som häcklar ett gäng nazister är två minuter lång och värd din tid.
Den här artikeln om Alec och Hilaria Baldwin är så fascinerande. Inte minst att Hilaria (född och uppvuxen i Boston som Hillary) låtsas vara spansk med en stark spansk brytning. “How do you say in English … cucumber?” Det är lätt att tycka att Hilaria ville bli känd och framgångsrik och blivit det, men sju barn och ett dödsvållande senare måste det finnas äkta kärlek. Eller så utesluter det ena inte det andra. Eller så är jag bara cynisk. Hur som helst, här är en lång och väldigt bra artikel om paret. “As their family grew, so did Hilaria’s following on Instagram, where she had deals to promote skin products, American Girl dolls, and sulfate-free detergent. She was no longer teaching yoga regularly, instead posting prenatal workout routines from her Hamptons bathroom.
Tänk att män fortsätter skicka pengar åt främmande kvinnor (som inte sällan egentligen är andra män) på internet. Och hur det finns företag som anställer folk för att systematiskt flirta med kärlekstörstande snubbar. Det krävs kreativitet, fantasi, cynism och ett stretchigt samvete.
Mitt Tiktok-flöde bjuder på en hel del späckhuggar-content och tydligen är det ovanligt att späckhuggare attackerar människor. Trodde jag fram till att jag läste att de här otroliga djuren nu börjat attackera båtar och sprider kunskapen om hur man gör det.
Det ryktas om att Ron DeSantis officiellt kommer att gå ut med sin presidentkandidatur nästa vecka. Här kommer en ganska kul text om likheter och skillnader mellan Donald Trump och Ron DeSantis. Och om hur de inte längre verkar gilla varandra. (Så ovärdigt av Don Jr att genom sina barn sälja hundhalsband med Trumptryck)
Det här The Daily-avsnittet om #metoo och en anonym visselblåsare som nu träder fram var både hemskt och bra. Lärdom: på ett personligt plan lönar det sig sällan att vara en visselblåsare, men för vissa människor är det viktigt att göra rätt. Respekterar sånt.
En kvinna i Mexiko blev våldtagen och dödade våldtäktsmannen i försvar. Kvinnan riskerar nu sex år i fängelse.
Mer eller mindre på dagen jag fyllde fyrtio försämrades min syn. Jag tycker i och för sig att det är snyggt med glasögon, men jobbigt att man måste putsa dem hela tiden. Här kommer en artikel med sanningar och myter om synen (ja, att läsa böcker och stirra på en skärm är dåligt för synen, men pausa då och då och stirra mot horisonten så mår dina ögon bättre). (Gåvoartikel NYT)
Ni som jobbar inom branschen i andra länder vet säkert ifall situationen är bättre hos er, men i USA betyder free range chicken verkligen inte att fåglarna är fria och glada. En jävla mardröm är det och ju mer man vet desto mer absurt är det att äta kött och därmed stöda den här vidriga industrin.
Isabelle McAllisters nyhetsbrev Chunks of Change är alltid bra. Den här veckan länkar hon bland annat till en artikel om hur artister nuförtiden lever bäst på merch. Bland annat Beyonce säljer 30 000 olika produkter.
Ett gäng personer som upplever att de blivit cancelled och träffast under trevliga omständigheter i New York (obs alla verkar inte vara hemska på basen av den här New Yorker-artikeln). På tal om cancelled så verkar de allra, allra flesta blanda ihop konsekvenser och att folk säger emot dem på sociala medier synonymt för att bli cancelled.
Ett otroligt bildreportage om en en småbarnsfamilj från Venezuela som tar sig till USA i hopp om en bättre framtid.
Hotet mot HBTQI-personer blir allt värre i USA.
Ingen, inte ens folk med hög utbildning och bra jobb, har råd att bo i de stora kuststäderna i USA.
På Twitter retweetar demokrater mer medan republikaner oftare svarar folk. Vad tror ni det beror på? Att demokrater är bjussigare? Att republikaner oftare vill få just ni röst hörd? Att jag inte är helt objektiv i den här analysen?
Ingen kan vänta sig en sval sommar.
Eftersom du läser det här nyhetsbrevet är du antagligen intresserad av omvärlden och vill veta om saker du inte ens visste existerade. Enters New York Times nya audioapp.
Det första tillägget i USA:s grundlag handlar om yttrandefrihet, samtidigt förbjuder flera delstater specifika böcker (nästan enbart såna med HBTQI-tema) och bibliotekarier kan till och med få fängelsestraff.
Goda nyheter: Plastföroreningar kan minska med 80 procent 2024 enligt FN. (Men det sker såklart inte av sig självt).
Intresserad av av framtiden? Då rekommenderar jag att du prenumererar på Paula Modlitbas nyhetsbrev.
Ozempic, ni vet den där dibetesmedicinen som rika människor köper för att bli smalare, kan vara en medicin som inte bara bromsar impulsen att äta, utan också röka, dricka, shoppa osv.
Det kommer en tid i alla våra medelåldersliv då vi plötsligt är aspirerande ornitologer. Det är en bra sak. Fågelsång stärker vårt välmående.
Här börjar betaldelen med en inne- och utelista, plus filmrekommendation.