Fredagslänkar

Fredagslänkar

Fredagslänkar den 10 oktober 2025

Det här vill du läsa

Peppe Öhman's avatar
Peppe Öhman
Oct 10, 2025
∙ Paid

Igår kväll landade jag på LAX och eftersom den amerikanska statsapparaten ligger nere och federalt anställda inte får lön bävade jag inför köerna genom passkontrollen. Det gick ändå lika snabbt / långsamt som vanligt, men när jag kom hem såg jag att Kristi Noem, inrikesministern, hade spelat in en videohälsning som visas på alla flygplatser. Där säger hon att flygplatser drabbas eftersom Demokraterna vägrar finansiera regeringen. Det stämmer inte riktigt. I praktiken har Demokraterna sagt nej till Republikanernas budgetförslag eftersom det saknar pengar till sjukförsäkring för låginkomsttagare.

Men vi backar bandet: En government shutdown i USA innebär i praktiken att hundratusentals offentligt anställda inte får lön, myndigheter slutar fungera som vanligt och allt från nationalparker till utbildningsprogram stängs tillfälligt ner. Bara de mest nödvändiga funktionerna, som flygtrafikledning, sjukvård för veteraner och militär verksamhet, fortsätter som normalt. För amerikaner betyder det osäkerhet och ekonomisk stress eftersom många inte får lön men måste ändå jobba.

Bakgrunden till nedstängningen handlar om ett slags politiskt spel som båda partierna i USA har använt i årtionden. När de vill införa dyra reformer, som skattesänkningar eller sjukförsäkringsstöd, gör de dem tillfälliga för att det ska se billigare ut på pappret. När kongressen röstar om en ny lag räknas kostnaden ut över tio år och en reform som bara gäller i två eller tre år verkar därför mycket billigare än om den vore permanent. Det gör det lättare att få igenom den politiskt. Tanken är sedan att reformen, när människor väl vant sig vid den, blir politiskt omöjlig att ta bort. Och det är precis det som händer nu: Demokraterna vill förlänga de tillfälliga sjukförsäkringssubventionerna som infördes under Biden, medan Republikanerna säger nej. Ironiskt nog har Republikanerna själva använt samma knep för att driva igenom sina stora skattesänkningar. Resultatet blir återkommande budgetkriser där politiker spelar chicken race med hela statsapparaten och där en tillfällig lösning alltid leder till nästa tillfälliga lösning. Welcome to America!

Nu över till länkarna.

Eller vänta! Om du tycker att journalistik är viktigt och folk ska få betalt för sitt arbete får du gärna bli en betalande prenumerant. Det kostar 5 dollar / 50 kronor i månaden för fyra nyhetsbrev. TACK! Betyder mycket för mig.

  1. En ny stor studie visar att nästan alla vardagsaktiviteter blir roligare när vi gör dem tillsammans med andra än när vi gör dem ensamma, oavsett om det handlar om att handla mat, läsa eller pendla till jobbet. Forskare vid University of British Columbia analyserade data från över 40 000 personer och fann att sociala interaktioner konsekvent ökade känslan av lycka, även i annars tråkiga sysslor. Effekten var så stark att forskarna menar att vi går miste om mycket välmående genom att utföra för saker ensamma. (Gåvoartikel WaPo)
    .

  2. I USA läser bara 16 procent av amerikanerna för nöjes skull. Här är en artikel om folk som verkligen gör det och hur de får tid (spoiler, mycket handlar om att vara sträng med sina läsrutiner och att ibland offra sin dyrbara telefontid).

  3. Journalisten Ernest Owens förklarar att canceling från början handlade om att människor kollektivt ifrågasatte maktmissbruk. Under 2010-talet förvandlades cancel culture ett kulturkrig, vänstern såg det som rättvisa, högern som censur. Sedan tog Trump över gjorde det till en symbol för vad han kallade the very definition of totalitarianism. I dag är det Trumps egen administration som försöker tysta journalister, programledare och komiker, bland annat genom att hota mediebolag med statliga påföljder. Jurister kallar det jawboning, när staten pressar andra att censurera. Poängen alltså att folk en gång i tiden cancellade makthavare, medan det det nu är makthavarna själva cancellerar vanligt folk. (Gåvoartikel WaPo)
    .

  4. Kallbad kan kännas härligt och eventuellt förbättra ens mentala hälsa, men forskningen är ännu inte entydig kring om det enbart är hälsosamt. Läkaren Mark Harper, som forskat på kallbad, menar att den korta chocken aktiverar kroppens stressystem och frisätter endorfiner, en form av hormesis, där en liten dos stress kan ha positiv effekt på välmåendet. Många känner ett stärkt självförtroende och minskad nedstämdhet, men en del av effekten kan också bero på sociala faktorer och placebo. Hur som helst, om du ska kallbada i vinter, ta det försiktigt och vänj kroppen gradvis. Som Tipton säger: Vi är trots allt tropiska djur, inte byggda för isvatten.

  5. Människan kan bara upprätthålla omkring 150 stabila relationer, det så kallade Dunbar’s number. Våra sociala band är dessutom hierarkiska: fem allra närmaste personer, runt femton goda vänner och en yttre krets på upp till 150 som vi fortfarande känner och hälsar på om vi ses. Utanför dessa gränser blir kontakten ytlig och ensidig. Enligt forskaren Robin Dunbar hänger detta samman med hjärnans kapacitet. Även i den digitala eran tycks mönstret bestå: sociala medier låter oss hålla kvar människor längre i våra yttercirklar, men de utökar inte antalet meningsfulla relationer. Verkligt känslomässigt stöd kräver fortfarande fysisk närhet. (WSJ)
    .

  6. USA befinner sig i en märklig situation där tillväxt och kris pågår samtidigt. Enligt ekonomen Natasha Sarin vid Yale beror mycket på den enorma investeringsboomen inom AI. AI-satsningar väntas motsvara två procent av BNP år 2025, upp från knappt 0,1 procent 2022, alltså cirka 1 800 dollar per person. Den här AI-succén döljer ändå en rad dåliga politiska beslut: höga tariffer, vicepresidenten vill att regeringen påverkar räntebeslut och Trump som sparkat chefen för statistikmyndigheten efter en svag jobbrapport. Sarin beskriver situationen som att USA inte bara lagt alla ägg i samma korg, utan dessutom trampat sönder resten. Resultatet är två parallella ekonomier: En blomstrande techvärld och en haltande övrig ekonomi. (Gåvoartikel NYT) AI-bubblan uppskattas avra 17 gånger större än dot.com-bubblan

  7. Antalet internationella studenter som rest in i USA sjönk med 20 procent i augusti.

    .

  8. Jag tyckte mycket om den här korta texten av Kyle Chayka: Just nu trendar eliter och hierarkier. Donald Trump låtsas att han är kung, hans familj agerar hov och drar in pengar som om USA var deras privata furstendöme. I techvärlden poserar Sam Altman som världens monark, medan hans AI-modeller formar kulturen åt oss, en algoritmisk aristokrati där roboten är den verkliga eliten. “Sam Altman already acts like king of the world, and when he decides it’s a good time to launch a feed of video slop, he does it, and millions of piggies follow.” Allt som en gång utlovades som digital demokrati har i stället blivit ett system som premierar de som redan har publik, pengar och klout. Motståndet, säger Chayka, är att vända ryggen åt uppmärksamhetsekonomin och i stället bygga små, verkliga gemenskaper.

  9. I Silicon Valley blir 996-trenden allt starkare. Du jobbar från 9 på morgonen till 9 på kvällen, sex dagar i veckan. 996 kommer från Kina, men förbjöds år 2021 bland annat för att folk hamnade på intensiven. Det ledde såklart också till utbrändhet, låga födelsetal och stigande missnöje speciellt bland unga.

    .

  10. Det tar bara 260 videor,knappt 35 minuter, för att hjärnan ska börja forma ett TikTok-beroende. En analys från The Washington Post visar hur appens algoritm snabbt lär sig vad som får oss att stanna kvar, och hur även småanvändare efter en vecka ökade sin skärmtid med över 40 procent. Hjärnavbildningar visar att de algoritmstyrda videorna aktiverar samma belöningssystem som pengar, mat och droger, samtidigt som de dämpar de delar av hjärnan som styr självkontroll. Resultatet blir ett beroendeliknande beteende: vi öppnar appen av vana, scrollar snabbare och tappar tidsuppfattningen. Många beskriver hur det blir svårare att tänka egna tankar och stå ut med tystnad. (Gåvoartikel WaPo)

  11. Konverteringsterapi gör comeback i USA: Under det senaste decenniet har konverteringsterapi, alltså försök att ändra en persons sexuella läggning, i stort sett förkastats av forskare, lagstiftare och religiösa organisationer. Men när debatten skiftat från homosexualitet till transidentitet har frågan fått nytt liv. Vissa grupper vill nu tillåta terapi som uppmuntrar barn att leva enligt sitt födelsekön, något kritiker ser som en ny form av konverteringsterapi med samma risker. I Colorado prövar Högsta domstolen ett fall där en terapeut hävdar att förbudet mot sådan behandling kränker yttrandefriheten, medan delstaten ser det som skydd för minderåriga. Flera konservativa delstater har redan börjat riva upp sina förbud, trots att de flesta medicinska organisationer slår fast att könsbekräftande vård är det som bäst lindrar psykiskt lidande hos unga transpersoner.

    .

  12. Ett nyhetsbrev jag alltid läser är Isabella McAllisters. Hon skriver om klimatet, rättvisa och hur vi påverkas av kulturen omkring oss. Det är alltid bra och väcker alltid tankar.

Äh, nu har du läst så långt att det är lika bra att bli en betalande prenumerant. Är du företagare? Sätt det på firman! Är du anställd? Stöd en frilansande journalist som varje vecka uppdaterar dig om vad som pågår i USA och världen. TACK!

User's avatar

Continue reading this post for free, courtesy of Peppe Öhman.

Or purchase a paid subscription.
© 2026 Peppe Öhman · Privacy ∙ Terms ∙ Collection notice
Start your SubstackGet the app
Substack is the home for great culture